I wish you were here !♥

2011-02-25 19:59:18 / 0 kommentarer ..


Jag tänker på dig hela tiden.
Känslan av dina händer på mina armar, hur du håller i mig, för att skydda mig.
Jag kan fortfarande känna att det finns någonting kvar där, som om du fortfarande håller kvar.
Jag känner mig trygg, hos dig.
Det är du som hela tiden finns i mitt huvud, det är dig jag ser när jag blundar.
Det är dig jag tänker på när jag är nära på att ge upp, när du varje gång får mig att inse att det finns någonting mer att kämpa för.
Det är dina stöttande ord som fått mig hit, att jag står här idag, utan dig hade jag slutat kämpa, slutat bry mig.
Glädjen du skänker mig, ja det finns inga ord.
Utan dig är jag helt ensam.
djupast i mitt hjärta, där finns ditt namn.
Jag saknar dig.
Jag vill ha dig här, bredvid mig, känna din närhet, din lukt, dig.
Jag saknar dig.
Jag vill se dig djupt i ögonen, undra vad du tänker, skratta med dig.
Som en bästa vän, alla borde ha någon som du.
Jag önskar jag kunde berätta någonting, väldigt viktigt. Jag vet att jag kan, men det går inte.


Inte f. är det lätt.

2011-02-20 20:46:35 / 0 kommentarer ..


Det är tungt, det är väldigt tungt.
På kvällarna ligger jag och funderar över hur nästa dag kommer bli, kommer jag få ont i morgon, dagen efter eller dagen efter det?
Jag går varje dag med en klump i magen och bara väntar på att bli sjuk, bara väntar på att behöva ringa mamma när jag är i skolan, för att behöva åka vidare till akuten, och sitta där och vänta på en operation.
Det kan gå över, men det är inte vad jag tror.
Jag tror att jag väldigt snart kommer stå där, med feber, vara illamående och vänta på att mamma kommer och hämtar mig så att jag äntligen ska bli opererad.
Jag har det stöd jag behöver, när jag vill, och det är det enda stöd jag vill ha. Dig kan jag lita på, du berättar inget för någon, du stöttar mig genom allt, du litar på mig lika mycket som jag litar på dig. Även om vi sällan pratar om något annat än sånt som är kul, skämtar lite med varandra, så är det precis som om du är min allra bästa vän, och alltid varit. Du finns alltid där, jag kan prata om allt med dig.
Jag behöver inte 5-10 personer som hela tiden säger åt mig att ringa hem, jag behöver inte er som stöd, för när det väl händer, så är det inte värt någonting, jag säger en sak, ni svarar, sen är det borta, glömt!
Det låter hemskt elakt, själviskt och orättvist, jag vet. Men jag orkar inte med allt på en gång, det blir för mycket. Jag vet inte vad jag ska svara på alla frågor, och hela tiden ska jag le för att jag inte vill verka elak eller sur.
Jag orkar bara inte.
'Det är inte lätt att följa dig när du går emot mig.'

En mamma är inte en bästa vän.

2011-02-18 19:01:33 / 0 kommentarer ..


Många vill att hästen ska vara ens bästa vän. Den enda man kan vända sig till när man inte har någon annan.
Om du skaffar en ponny, eller häst som inte går bra ihop med dig, eller att ni stöter på problem måste lösas tillsammans.
Se det så här:
Om ett litet barn är ledsen så går det till Mamma, så löser hon allting. Eftersom barnet inte inser att det kan tänka själv och komma på en egen lösning.
Om en tonåring är ledsen, så går den oftast till sin bästa kompis, någon den litar på, då löser man det tilsammans.
Nu ska vi se vad vi fick fram i detta.
Om din häst ser dig som en mamma, så tror den också att du löser alla problem, och ni kommer ingenstans.
Om din häst ser dig som en bästa vän, så inser den att man faktiskt kan lösa saker tillsammans, och ni bygger er relation allt starkare.
Alla stöter på problem, ofta!
Försök, på måånga olika sätt att visa hästen att du inte är någon som löser allt när hästen inte vill mer, utan att den fortsätter att försöka själv!

Så mycket starkare.

2011-02-16 16:15:04 / 0 kommentarer ..


Jag skulle vara så mycket starkare, om du fortfarande vandrade vid min sida.

Vart ska jag gå?

2011-02-13 19:38:03 / 0 kommentarer ..


Vart ska jag gå, för att för en gångs skull trivas ?
Vad ska jag ta mig till, för att inte såra någon ?
Jag sitter fast, kommer ingenstans.

Det är nu jag behöver dig.
Det är du som kan hjälpa mig.
Det är bara du som bryr dig.

Jag behöver höra dina ord,
Se ditt leende.
känna din blick.
För nu vet jag inte längre vart jag är.

Jag kan vara ute på hal is.
Jag kan gå på torr mark.
Jag vet inte, för jag ser ingenting, känner mig blind.

De där orden 'du kan säga allt till mig vet du, jag stöttar dig.'
Jag grät, för att jag äntligen kände att jag inte är ensam.
Jag tog ett djupt andetag, slappnade av, kände bördan lätta.

Bara det får mig att kämpa lite till.
Att faktiskt inse att det finns någonting att kämpa för.
Du får mig alltid att tänka klart, men jag behöver dig för att klara det.

Jag är inte ensam!




Före - Efter

2011-02-13 16:56:22 / 0 kommentarer ..



Det är jobbigt.

2011-02-12 20:18:41 / 0 kommentarer ..


Jag vet precis hur det är att bli nertryckt, förolämpad, trakasserad.
Jag kan med några få ord beskriva känslan.
-Som att ligga på marken och bli slagen-

Många vet inte själva hur det är, och kan inte föreställa sig smärtan.
Alldeles för många vet inte själva vad de utsätter andra för.
Jag är så trött på att bli kallad saker, få kalla blickar, vara ensam.

Jag klagar aldrig, det gör jag inte. För jag vet att det inte lönar sig.
Jag vet att folk bara skulle stå och skratta, säga 'Okej?' på ett nonchalant sätt, glo som om de aldrig sett en människa förut.

Design

2011-02-12 15:37:33 / 0 kommentarer ..


Ny desing, klicka på 'Uppdatera' eller F5 om du inte kan se den blå designen.
Om du vill ha en design så kan du kommentera med din bloggadress så kontaktar jag dig, eller så skickar du ett mejl till : [email protected] :)

Torka tårarna, ställ dig upp.

2011-02-12 14:12:36 / 0 kommentarer ..


Att hamna där nere är någonting ingen av oss vill, ännu värre är det när andra inte vill annat än att trycka ner dig, hur känns det egentligen då, när du står där, helt ensam, utanför, osynlig.
Hur kan det vara så svårt att visa lite medkänsla, tänka på någon annan, bara några ynka sekunder av ditt liv, som du bara använder till att få dig själv att se helt felfri ut, när de få sekunderna skulle betyda så oerhört mycket för någon annan, någon som inte gör det minsta för att verka märkvärdig, felfri, att folk ska se honom/henne, men ändå är så speciell, så värdefull. Andra bryr sig inte, kanske bara säger ''Det gör inget, h*n är van!''
Varför måste det finnas såna personer som alltid ska trycka ner andra, kanske en och samma person, kanske till och med mår bra av att göra det, tror sig vara mycket bättre än den, bara för att den återigen lyckas få den att verka helt hopplös.

Ställ dig på egna ben, torka tårarna! Du är så mycket bättre än alla andra som bara vill få dig att se helt värdelös ut, om du reser på dig, visar att du är annorlunda, och visar att du är stolt över att vara det! Det är helt okej att vara annorlunda, om någon av de du tycker är dina vänner, ser ner på dig för det, så är det helt enkelt också en sån där idiot som måste vara störst bäst och vackrast! varför vara någon som det redan finns miljontals exemplar av, när du kan vara dig själv, och helt unik!
Våga vara dig själv, strunta totalt i de idioter som tidigare tryckt ner dig, och visa att du faktiskt är värd så otroligt mycket mer!



Dra åt helvete.

2011-02-11 20:53:28 / 0 kommentarer ..


Det skulle mycket väl kunna vara du som hade det såhär, så varför inte slita blicken från spegeln och bry dig om någonting annat än dig själv och hur du ser ut, för en gångs skull.

Fortsätt kämpa.

2011-02-09 20:39:26 / 0 kommentarer ..


Först ville jag inte inse att du inte fanns mer.
Först ville jag inte tänka på hur jobbigt allt skulle bli nu.
Först var det nära att jag bröt ihop.

Nu är jag tvungen att förstå att allt är förändrat.
Nu är jag tvungen att gå igenom all denna skit.
Nu är det nära att jag ger upp.

För mig fanns ett liv utan dig inte i mina tankar.
För mig var det du och jag, och så skulle det förbli.
För mig var du den enda, som sett mitt riktiga jag.

Att tvingas gå igenom detta är det svåraste jag gjort.
Särsklit när alla förväntar sig att jag ska vara så stark,
Att jag ska klara detta galant, precis som med allt annat psykiskt.

För andra är du ingen.
För andra är du okänd.
För andra är du ointressant.

För mig är du mer än allt annat.
För mig är du självklar.
För mig, är du som en magnet, jag dras till dig.
Ju närmre jag kommer, desto starkare blir det.

Inte visste jag att det viktigaste i mitt liv, kunde skada mig såhär.
Inte visste jag att det viktigaste i mitt liv, skulle lämna mig sådär.
Inte visste jag att det viktigaste i mitt liv, kunde försvinna utan att jag visste någonting.


För varje stjärna jag på himlen ser,
saknar jag dig mer och mer.
Jag står här helt utan något stöd,
Jag önskar att jag också vore död.

Men jag tänker fortsätta leva för dig, jag tänker kämpa, precis som du skulle gjort.
För även om jag aldrig mer får se dig, så är du ändå det viktigaste i mitt liv.

  
Här kan du skriva lite om dig själv,och sätta in en profilbild!